Meditativ löpning

Ibland när jag springer känns det som om jag springer i en bubbla. Det är bara jag och mina tankar. Jag ser omgivningen men jag registrerar den inte. Det här tillståndet uppkommer endast då jag springer ensam och utan musik. Dessutom ska inte tempot vara allt för högt. Förutom det så vet jag aldrig när jag kommer hamna i min bubbla. Men jag gillar det verkligen. Det blir en slags meditativ löpning där tankarna är i fokus samtidigt som kroppen arbetar. Jag hoppas verkligen att fler upplever något liknande, för det är riktigt coolt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0