Jag lever

Bara ett litet litet livstecken från mig. Bloggen är inte högsta prioritet just nu. Istället fyller jag mina dagar med mycket annat. Mest jobb faktiskt men även en hel del trevligheter. Som träning till exempel. Jag spinnar, styrketränar och springer. Fast löpningen är på en helt annan nivå än tidigare, vad gäller fart och distanser. Men det känns bra och inget jag är stressad över i nuläget.

Mörkerlöpning

Även om jag tog friskvårdstimme och gick hem ganska tidigt från jobbet så var det mörkt när jag gav mig ut på dagens efterlängtade löppass. Så skönt att äntligen springa igen! Nu blir det inga mer bakslag i form av sjukdomar det är jag säker på. Peppar peppar...

Jag kunde under passet tyvärr konstatera att kroppen och formen inte är var den har varit. Det var segt trots att jag höll ett riktigt lugnt tempo. Men vad gör det? Just nu är jag överlycklig över att känna mig så frisk att löpning ens är möjligt.

 

Alternativträning

Jag har ju tidigare nämnt att jag ska försöka komma igång med annan träning, inte bara springa alltså. Syftet med alternativträningen är framför allt att äntligen bli bra i hälen, vilket jag hoppas bli genom att inte springa lika mycket.

Nu har ju all form av träning lyst med sin frånvaro senaste veckorna så det där med alternativträning har det ju inte blivit något av. Förrän nu. Förra veckan köpte jag nämligen ett träningskort.

Och gissa vem som satt på spinning-cykeln klockan 6:45 imorse? Rejält tungt att gå upp och i mörkret cykla till gymmet. Men det var det värt. Att vara på jobbet klockan 8 och redan har kört ett ganska tufft cykelpass ger en oslagbar känsla av välbehag! Det där med spinning på morgonen kommer jag definitivt att försöka göra till en vana.


Fortfarande sjuk

Den här sjukdomen är minst dags segdragen! Efter förra helgen blev jag sämre igen och i onsdags fick jag till och med gå hem från jobbet. Sedan kändes det okej resten av veckan och jag jobbade på som vanligt.

Träning har jag inte ens funderat på. Men igår vågade jag på mig ett lugnt löppass om 5 km. Jag kände mig faktiskt nästan frisk. Efter passet började jag dock frysa massor, fick ont i bihålorna och hade ont i kroppen. Sjuk igen alltså.

Idag är jag därför hemma från jobbet, även om jag mår bättre än igår. Men huvudvärken är där. Nu tänker jag minsann ta det säkra före det osäkra och bli frisk på riktigt. Att vara hemma är dock bland det tråkigaste som finns och jag klättrar redan på väggarna. Tur i alla fall att det finns diverse elektronikprylar som jag kan underhålla.

Vad gäller träningen så har det de senaste veckorna inneburit extremt få pass. Ja jag tror faktiskt inte jag har haft en så lång period med så få pass sedan typ 2006. Det känns skittråkigt och jag mår inte alls bra utav det. Men det är ju inget att göra åt utan bara vänta ut sjukdomen.


RSS 2.0