Lisakarinmatilda

Ja det har blivit många bloggpauser senaste tiden. Jag hinner helt enkelt inte! Att fixa i lägenheten, skriva uppsats och givetvis springa går före bloggen. Men det blir förhoppningsvis bättre snart!

Löpningen känns okej. Förra vecka fick jag faktiskt ihop fem pass och den sammanlagda distansen var nästan i nivå med vad den brukar vara, alltså 60-65 km/vecka. Inte illa! Veckan avslutades med ett extremt blåsigt pass i Trollhättan. Stormen Berit var ju på besök och gav löpningen lite extra krydda (och motstånd!). Denna vecka har det än så länge blivit ett distanspass. Men fler kommer det bli! Dessutom så fortsätter jag att cykla varje dag vilket blir nästan 20 km cykling om dagen. Det borde väl göra lite för löparmusklerna? Mjölksyra i benen får jag i alla fall. Spring på alla löpare där ute!

Igår förhandlade jag bort de inplanerade intervallerna med motiveringen: "Jag behöver inte springa intervaller, jag är ju redan snabb. Det är mer uthållig jag måste bli..." Ett ganska dåligt argument. Men jag gick på det och tur var nog det. För gårdagens distanspass var ett av de jobbigaste passen på väldigt länge. Jag hade aldrig orkat springa intervaller! Jag var så trött hela tiden och dessutom fick jag ont på massa ställen som jag aldrig känner av annars, utsidan av låren och knäna framför allt. Dessutom frös jag. Det bästa med passet var rödljusen och när det var över. Ja så kan det vara ibland...

Men idag bestämde jag mig för att springa intervaller. För så snabb är jag faktiskt inte. På grund av tidsbrist blev det en kortare uppjogg på ca. 2 km mot Kärrtorps ip. Sedan var det dags för 5x1000 m med 200 m joggvila mellan. Med tanke på gårdagen så hade jag som mål att helt enkelt bara genomföra passet utan några krav på tider. Märkligt nog kändes kroppen helt okej idag och intervallerna gick ett tempo som jag brukar hålla på tusingar. Ja faktiskt lite fortare. Skönt att gårdagen krämpor bara var tillfälliga.

Tiderna på intervallerna: 3:52 - 3:54 - 3:56 - 3:53 - 3:54

Trevlig fredag!!

Ja nu är startplatserna i nästa års mara här i Stockholm snart slut. Så om du funderar på att springa är det hög tid att anmäla sig. Att springa ett marathon är verkligen helt fantastiskt roligt! Det är grym upplevelse och ALLA klarar det, jag lovar. Själv är jag anmäld sedan ett tag tillbaka och kommer snart att starta upp träningen på allvar inför loppet. Min målsättning är inte helt klar än men jag återkommer så fort jag funderat ut. Lycka till med träningen alla marathon-löpare där ute!

Nöjd (och dödstrött) efter Stockholm marathon 2011

På den här bloggen lovordar jag ju ofta löpning i skogen. Jag har flera gånger skrivit om hur mycket jag trivs där, oavsett årstid. Men jag springer faktiskt också gärna mitt i stan, speciellt här i Stockholm och gärna när det är mörkt. Det är en speciell känsla att löpandes ta sig fram i en upplyst stad mitt bland alla människor, bilar och cyklar. Då känner jag mig som en del av staden samtidigt som jag uppfattar aktiviteten utifrån. Jag slipper ju alla bilköer och tar mig fram fortare än gåendes. Ikväll sprang jag in till slottet och mötte upp Mats som sprang från jobbet. Vi sprang över söders höjder, Ringvägen och sedan hem. En himla trevlig stadslöpningsrunda på ungefär 13 km!

 

Träningen tar sig, sakta men säkert. Fast jag är långt ifrån den mängd som jag tidigare brukar komma upp i. Idag blev det dock det fjärde passet den här veckan och imorgon ska jag minsann få till ett femte. Det är första gången på väldigt länge som jag lyckas få till fem löppass/vecka!

Jag brukar springa 5-6 gånger/vecka så antal pass har inte blivit färre. Däremot har distansen minskat avsevärt och några långpass har jag inte sprungit på väldigt länge. Jag kommer inte ens ihåg sist jag sprang långt. Kanske är det så länge sedan som Lidingöloppet? Dagens pass blev i alla fall drygt 16 km, vilket ändå börjar närma sig distanser som jag likna långpass. Fast ändå inte riktigt ett långpass. Snittempot var i alla fall 4:55 min/km och det kändes bra, trots lite sega ben.

Ja äntligen får jag lite tid över att uppdatera bloggen! Vi lever i ett kaos just nu och att blogga har knappas haft högsta prioritet. Inte heller har vi ett riktigt internet än men jag surfar med hjälp av mobilen nu.

Vi är i alla fall på plats i nya lägenheten nu och har lämnat den gamla helt å hållet. Det är väldigt skönt att bara ha en lägenhet att fokusera på men renoveringen är långt ifrån klar och än finns det många flyttlådor att packa upp.

Men nog om flytten nu. Det här är ju faktiskt en löparblogg! Jag har hunnit med tre pass sedan flytten i lördags, vilket är mer än vad jag hade räknat med. Eftersom vi inte har flyttat så långt så springer jag i ganska välkända områden men en och annan väg är ny, vilket känns roligt. Jag gillar att upptäcka nya ställen genom att springa. Imorse gav jag mig ut ganska tidigt på en runda. Vilken vacker morgon det var! Underbar soluppgång och alldeles frostigt i naturen.

Ja alltså inte sista passet någonsin. Såklart. Men sista löppasset med start och mål i Hammarby sjöstad blev det i morse. Imorgon flyttar vi nämligen. Jag kommer sakna Sjöstaden men ser fram emot att flytta. Inte blir det så långt heller, utan bara ca. 2,5 km söderut så jag kommer kunna springa ungefär samma områden som tidigare. Ska dock bli roligt att utforska lite nya löparvägar också. Men framför allt kommer skogen att få besök av mig, nu och även om det kommer snö. För då blir det skidor!

Men först har jag en flytt att klara av. En rejäl sådan dessutom. Vi har så sjukt mycket smågrejer, framför allt glas, porslin och böcker. Jag kan inte riktigt förstå var allt kommer ifrån.

Kanske kanske hinner jag med ett löppass på söndag. Med start och mål i det nya området!

Sjöstaden i våras

Det finns i alla fall en bra sak med att vara stressad och ha för lite tid. Man (jag) blir grymt effektiv. Oavsett vad det gäller - plugg, träning eller renovering. Det jag gör ser jag till att göra ordentligt när jag väl gör det. Ja, ni kanske förstår...

Som igår kväll när jag sent på kvällen sprang från nya till gamla lägenheten, via en omväg för att komma upp i 6 km. För att spara så mycket tid som möjligt sprang jag fort - 4:17 min/km i snitt. Bra tempopass alltså. Det tempot hade jag haft svårt att motivera mig till en "vanlig" dag. Det gäller att se det positiva med saker och ting!

För första gången i mitt liv hinner jag inte träna. Tidigare har jag såklart periodvis haft svårt att få tid över till träning. Med med hjälp av exempelvis tidiga mornar eller sena kvällar så har det ändå gått. Men nu är det svårt. Renoveringen tar verkligen all tid. Egentligen borde jag inte göra något annat än måla, slipa, lägga golv, tapetsera eller skruva ihop kök.

Men ikväll blev det i alla fall ett kort och lugnt löppass efter 10 timmars renoverande. Så himla skönt att komma ut! Men kroppen är sliten på ett annorlunda sätt. Min kropp är van vid att springa och cykla, inte bygga... Jag längtar verkligen tills den här perioden är över och mitt liv ser ut som vanligt igen med massa löpning!

Det är 1 november idag. Tiden går så fort att det är svårt att hänga med! Appropå fort, löpningen runt Södermalm gick fort idag. Jag inledde november med drygt 12 km i 4:37-tempo. Jag bestämmer nästan aldrig innan vilket tempo jag ska hålla, åtminstone inte på vanliga distanspass. Det blir vad det blir och jag följer känslan i kroppen för dagen. Även om jag inte var jättepigg idag så kändes det ändå bra och när jag omedvetet hade ökat tempot efter första två kilometrarna så tänkte jag att det var lika bra att forsätta. Att springa fort är kul!

Bra tempo

 

Snabba fötter idag