Marathontankar

Under dagens distanspass (Som för övrigt var ett riktigt bra pass, 12,4 km i 4:36-tempo utan att vara särskilt ansträngande alls. Fast låren är fortfarande slitna efter Kungsholmen runt - när ska det försvinna egentligen?) funderade jag en hel del på Stockholm marathon. Det är ju faktiskt bara 12 dagar kvar nu! Det ska bli så himla roligt! Men jag blir också jättenervös när jag tänker på loppet.

Ärligt talat så är jag ganska trygg och säker när det gäller min kapacitet. Jag tror att jag i den form jag är i just nu i kombination med rätt upplägg och optimala förutsättningar kan springa under 3:30. Fast det är inte säkert att jag kommer lyckas just när det gäller.

Ett orosmoln är faktiskt att jag eventuellt pressade mig för hårt på Kungsholmen runt. Jag kanske inte hinner återhämta mig ordentligt! Men med tanke på att jag förra året sprang Göteborgsvarvet i maxfart endast TVÅ veckor före maran och var helt återställd då så borde det inte vara något problem.

Något annat som jag funderar på är mina mindre skavanker som jag är rädd ska sätta käppar i hjulet för mig på maran. Tidigare var det min högra hälsena som gjorde ont men nu är det vänster vad och smalben som inte riktigt är som det ska. Det gör inte direkt ont men känns helt klart inte optimalt!

Till sist är det mitt återkommande problem inför lopp, nämligen rädsla för att magen ska krångla. Jag har ibland problem med magen när jag springer och har vid flera tillfällen fått avbryta löpningen på grund av det. Än så länge har det lyckligtvis inte varit några problem vid lopp men det är ständigt en oro över att magen ska krångla.

Sammanfattningsvis kan jag i alla fall konstatera att om allt klaffar som det ska den 28 maj så kommer det bli en fantastisk resa genom Stockholm. Och egentligen är mina problem ingenting ur ett vidare perspektiv. Att bara vara helt frisk och kunna springa ett marathon är ju en vinst i sig!


Stockholm marathon 2010


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0