Lisakarinmatilda

Det känns väldigt tomt nu när Stockholm marathon är över. Extra tomt känns det eftersom jag inte är så nöjd som jag borde vara över lördagens lopp. Att springa på 3:29 är ju för tusan en tid som jag för ett par år sedan bara kunde drömma om! Men ändå knager känslan att om jag hade lagt upp loppet annorlunda hade jag kanske kunnat springa 1-2 minuter fortare och dessutom haft ett betydligt roligare lopp. Att ha roligt är faktiskt det viktigaste av allt och det hade jag tyvärr inte i lördags, åtminstone inte så roligt som jag brukar ha på lopp och det är en erfarenhet som jag definitivt tar med mig inför kommande lopp.

Något positivt som jag dock tar med mig från loppet är att jag faktiskt kämpade hela vägen in i mål. På Lidingöloppet 2009 upplevde jag liknande känslor men istället för att kämpa vidare så gav jag då upp. Det gjorde jag inte i lördags och jag tappade faktiskt inte så mycket på slutet som jag trodde. Jag plockade ju till med placeringar sista biten!

Direkt eftet marathon började jag smida planer inför kommande mål. Lidingöloppet den 24 september är jag redan anmäld till och målet där är att springa på en tid runt 2:32-2:33. På lång sikt vill jag springa under 2:30 men det tror jag är en för tuff målsättning i år. Lidingöloppet har på senare år blivit ett av årets absoluta höjdpunkter. Jag älskar att springa i skogen på hösten!

Jag kommer eventuellt även att springa Växjö marathon den 15 oktober. Det vore ju himla roligt att springa ytterligare en mara under året och inte vänta till nästa års Stockholm marathon. Om jag springer så kommer jag gå för personbästa såklart.

Tjejmilen kommer jag också springa och jag skulle gärna springa ytterligare någon halvmara. Halvmarathon är ju den distans som passar mig bäst! Ja än så länge är en del oklart angående löpningen framöver men en sak är säker och det är att jag längtar jättemycket efter att komma igång med träningen mot nya inspirerande mål!