Lisakarinmatilda

Jag tycker fortfarande att hösten är den bästa årstiden. Både när det gäller löpning & livet i övrigt. Och detta trots kvällens 12,4 km:are i konstant regn, blåst & mörker. Det är en speciell känsla att springa när det råder lite "tuffare" väderförhållanden. Jag känner mig mer närvarande på något sätt. Mörkret gör att jag blir mer fokuserad på löpningen och inte på omgivningen. Då det regnar är det heller inte så mycket folk ute, vilket gör att jag känner mig lite extra bra som kämpar på utomhus (speciellt då jag springer förbi gymmen där folk svettas på löpbanden och ser mig kuta förbi).

Efter hösten kommer, som vi alla vet, vintern. Det kan omöjligt bli mer vinter än vad det var förra året. Om det nu ändå blir ytterligare en vargavinter så bär jag med mig vetskapen att om jag löpandes tog mig igenom förra vintern så klarar jag vad som helst. Mörker, regn, snö, kyla eller storm - jag är redo! Bara Stockholms stad blir bättre på att snöröja gatorna...

Blött & mörkt ikväll