Snö och sällskap

Nu är det verkligen vinter. Snö och storm ute. Men jag trotsade vädret och gav mig ut på ett kortare långpass, 18,2 km nu ikväll. Att springa i snö är inte det roligaste jag vet. Jag halkar hit & dit hela tiden och jag blir så otroligt mycket tröttare än när det är barmark. Men det är väl bara att bita ihop.

Trots snön blev dagens löpning himla trevlig, åtminstone under ungefär halva tiden. Då hade jag nämligen sällskap av min fina vän & klasskompis Klara. Vi har pratat länge om att springa tillsammans och idag blev det äntligen av. Det var såå roligt med sällskap och varvet runt Riddarfjärden bara flög förbi för vi hade så trevligt. Det kommer definitivt bli fler löppass med Klara. En riktigt duktig löpare är Klara också och snabb, till och med så snabb att jag inte hann fota henne...

Istället får det bli en tråkig bild på mig som vanligt. Men denna gång är det i alla fall jag & snön (fast jag skulle hellre vilja ha med Klara på bilden):



Kommentarer
Postat av: Frida

Ja, då måste hon vara bra jävla snabb, Lisa... om du inte hann fota! Haha!! =D Ja, det är sjukt jobbigt med vinterunderlag. Eller kanske slaskunderlag...

2010-11-24 @ 21:09:15
URL: http://militarmamman.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0