Lisakarinmatilda

Jag har lyckligtvis var nästan helt förskonad från skador under hela min "löparkarriär". Antagligen har det att göra med att jag ändå sedan 7-årsåldern varit aktiv med någon idrott och har sedan dess aldrig haft något längre uppehåll från träning. Min kropp vet liksom inte om något annat än att vara aktiv och musklerna har successivt byggts upp. Att jag dessutom alltid, mer eller mindre, har tränat löpning tror jag också bidrar. Även om det under ganska många år mest bestod av någon löprunda varannan vecka vid tillfällen då jag inte hann träna något annat.
 
Den enda riktiga skadan har egentligen bara varit ett självdiagnostiserat löparknä som bröt ut under St Eriksloppet 2006. Hade antagligen tränat för mycket inför maran tidigare det året och utlösande faktor var 9 mils vandring på Kungsleden den sommaren. Ont ont ont gjorde det och jag ersatte löpningen med cykling under ca. 2 månader. Sen var jag frisk! Dessutom stukade jag foten när jag spelade fotboll för några år sedan men då gick det ju också att cykelträna och jag var ganska snabbt tillbaka i löparspåret efter det, med rejält tejpad fot såklart. Inga långvariga skador alltså!

Men nu... är jag synnerligen rädd för att en skada är på gång. En minst sagt gammal skada gjorde sig påmind igår när jag var ute och sprang. För ungefär 15 år sedan sprang jag 60 m häck på en skoltävling på Västra Mark i Karlskrona och då högg det till i ena låret, på framsidan. Jag hade riktigt ont under några veckor och kände efterdyningar av skadan i säkert 6-7 år efter. Och igår kom den igen. Efter att ha diagnostiserat mig själv (igen!) tror jag att jag fick en muskelbristningar under häckloppet 1995 och att det blivit en ärrbildning där, vilken gör sig påmind titt som tätt. Jag behandlar området med Ipren gel och vilar från träning idag. Håll tummarna för att det inte blir värre!

Västra Marks IP (det var här det hände!)