Det blev en sväng

Även om jag inte mådde helt hundra i morse så tog jag mig ändå ut på en 11 km-are. Jag sprang givetvis extremt långsamt för att inte riskera att förvärra förkylningen. Det kändes bra. Var härligt att bara vara ute och röra på sig, utan att alls behöva tänka på tempo och puls (förutom då att försöka hålla nere pulsen).

Efter tågresan från Vargön till Stockholm var jag bara hemma och åt innan jag gav mig iväg till Sickla för handling inför helgen. Imorgon kommer Mats från Trollhättan. Han åker tillsammans med våra gäster i helgen, Helena & Calle från Göteborg. När vi fyra umgås så brukar vi kombinera det med löpning. Så givetvis kommer valborgsfirandet innefatta ett par gemensamma löppass. Bättre gäster än löparvilliga sådana går nog inte att få tag i!

Är det konstigt att springa med sina gäster?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0