Lisakarinmatilda

Ibland undrar jag varför jag är löpare och inte håller på med något mindre fysiskt ansträngande, typ schack. Denna fråga ställde jag mig x antal gånger under kvällens löppass. För ikväll ville nämligen kroppen inte springa. Inte ens lite.

Oturligt nog så hade jag planerat in ett intervallpass i form av 6x1000 m just idag. Kombinationen en kropp som inte vill springa och tusen meters-intervaller är allt annat än lyckat kan jag meddela. Aldrig har jag känt mig så kraftlös och sliten under ett träningspass! Hela kroppen var tom på energi. Inte ens armarna ville springa idag!

 

Vad den här känslan beror på kan jag bara spekulera kring. Allt för stressigt på jobbet? För lite sömn? Brist på semester? Vilat för lite? På väg att bli sjuk? För varmt? Ätit för dåligt? Eller kanske dålig form? Fast det sistnämnda tror jag inte eftersom jag för bara några veckor sedan sprang 2000 meters-intervaller i snabbare tempo än dagens tusingar. Egentligen spelar det ingen roll varför jag var så sliten idag, bara att konstatera att så var det.

Jag är i alla fall väldigt nöjd över att jag genomförde passet, även om tiderna inte är lysande. För MIG alltså. Den femte intervallen fick jag dessutom dela upp i 400 meter + 400 meter + 200 meter med en kort vila mellan varje uppdelning. Annars hade den aldrig gått att genomföra. Den sjätte intervallen gick sedan enbart på vilja.

Nästa gång jag springer intervaller hoppas jag på betydligt bättre känsla. Värre än idag kan det knappast bli i alla fall!

Tiderna:
1000 m - 3:53 min
1000 m - 3:52 min
1000 m - 3:52 min
1000 m - 3:59 min
1000 m - 3:57 min (uppdelad)
1000 m - 4:01

Både igår och idag har det blivit ett längre distanspass i skogen för mig. Fast inte ensam. Idag hade jag min vanliga löparkompis Mats med mig på rundan. Inte illa alls.

Men under gårdagens runda hade jag ett nytt sällskap, nämligen Andréa. Vi har länge försökt att få till ett gemensamt pass utan att lyckas. Men igår blev det äntligen av. Det blev ett himla trevligt pass där tiden och kilometrarna försvann i ett nafs. Det blev såklart en hel del löparsnack. Andréa och jag håller ungefär samma nivå när det gäller löpning och har därför även lika upplevelse från lopp & träning. Då finns det mycket att prata om kan jag lova! Fast vi berörde såklart också en hel del ämnen som ligger utanför löpningen. Som exempelvis svårigheten i att förstå vad en ingenjör egentligen gör... Himla trevligt var det i alla fall och jag hoppas på fler gemensamma rundor med Andréa.

Fast jag har såklart inget emot att springa med min kära Mats heller! Om nu något skulle tro något annat.

Backar är något som jag har en kluven känsla till när det gäller löpning. Jag både hatar och älskar dem. Samtidigt. Kanske känner andra löpare likadant?

Eftersom jag lever ihop med en man som är starkare än någon annan jag träffat i uppförsbackar så har jag alltid sett mig som en dålig backlöpare. Mats springer ifrån mig på ett kick så fort det börjar gå lite uppför. Framför allt om det är riktigt brant.

Men efter fyra Lidingölopp har jag insett att jag kanske inte är så dålig på att springa uppför. De löpare som jag då är omgiven av springer jag minst lika ofta förbi som jag själv blir förbisprungen av. Fast det betyder ju inte att jag gillar backar.

Att springa uppför är alltid jobbigt. Jag känner mig väldigt sällan stark i backar och det är frustrerande. Men jag vet att jag har blivit bättre på att springa uppför och att det finns ytterligare förbättringspotential. Så jag tänker fortsätta att kämpa på. Helst vill jag bli lika bra uppför som nedför. För nedförsbackar är något jag behärskar.

Som jag många gånger har skrivit så tycker jag att transportlöpning är en alldeles utmärkt träningsform i vår tids tidspressade schema. Jag har alltid passat på att springa när jag ska någonstans. Redan när jag bodde hemma hos mamma & pappa så brukade jag passa på att springa när de andra i familjen tog bilen.

Det allra bästa transportlöparpasset är det som går till badet. I Karlskrona försöker jag varje sommar att ta benen till stranden medan andra tar mina badgrejer och picknick-mat. Men i år har jag även fått till ett par "springa-till-badet-pass" här i Stockholm. Ikväll sprang jag till Källtorpssjön och hoppade direkt i vattnet. Det är sommar när det är som bäst!

För tillfället har jag fokus och tankar på allt möjligt, dock inte särskilt mycket på löpning. Det finns liksom annat som känns viktigare, roligare och mer intressant i livet den här sommaren. Jobb, familjen, sorg, kärlek, sol och massa annat.

Men jag springer i samma omfattning som tidigare och har inga planer på att ändra på det. Mitt fokus är bara inte detsamma. Men så kanske det kan vara ett tag?

Dock kommer jag att försöka strukturera upp träningen något mer mot slutet av juli. Då kommer siktet ställas in allt mer mot Lidingöloppet. Bästa loppet på året!

Jag skulle kunna skriva ett inlägg om hur bra mitt långpass i torsdags gick. Eller beskriva hur snabbt jag sprang intervallerna igår. Men det tänker jag inte göra. För just nu känns och är löpningen så otroligt obetydlig. Alla mina tankar finns på annat håll. Hos människor som har drabbats av den värsta sorgen. Att då blogga om löpning känns helt oviktigt.

Bloggen ligger inte högst upp på min prioriteringslista mitt i sommarvärmen. Jag jobbar heltid och när jag är ledig vill jag springa och vara utomhus. INTE sitta framför en dator alltså. Det är så det ser ut för tillfället och inget som jag vill ändra på.

Både igår och idag blev det bad på kvällen. Underbara sommar! Att bada istället för att blogga känns inte som ett svårt beslut att ta. Men då och då kommer det inlägg här, det kan ni vara säkra på!

Den här veckan har jag sprungit 68 km. Det är ungefär i nivå med vad jag brukar ligga på träningsmässigt. Äntligen! Träningen har ju sett lite annorlunda ut den senaste månaden framför allt med tanke på Stockholm marathon. Ja jag får faktiskt gå tillbaka så långt som till sista veckan i april i träningsdagboken för att hitta en vecka då jag sprang mer än 65 km. Men nu är jag alltså tillbaka och det känns himla bra! Igår blev det till och med ett långpass. Så här har veckan sett ut:

Måndag: Vila