Lisakarinmatilda

För någon månad sedan så sa jag upp mitt gymkort eftersom jag inte tyckte att jag utnyttjade det tillräckligt mycket i förhållande till priset. Ett bra beslut känner jag.

 

Nu när jag jobbar så vill jag verkligen inte gå till ett gym och träna när jag slutar för dagen. Jag vill bara hem. Att sedan träna styrka hemma efter att Siri har somnat funkar däremot fint. Ikväll blev det ett styrkepass på ungefär 30 minuter med enbart kroppen som vikt. Tack vare att jag tränade gympa i många år som tonåring så har jag en bank i huvudet av bra styrkeövningar. Styrkan avslutades med en korta yoga-session.

 

En annan bra grej med styrketräning hemma är att jag kan ha fotbolls-VM på i bakgrunden. Två flugor i en smäll liksom!

 

Även om bloggen inte uppdateras särskilt flitigt just nu så betyder det inte att jag inte springer. Antal träningspass är lyckligtvis betydligt fler än antal blogginlägg!

 

För tillfället springer jag ungefär fyra pass i veckan varav minst ett kvalitetspass. Det känns lagom just nu och var ungefär vad jag hade tänkt mig nu när jag har börjat jobba.

 

Förra veckan bestod kvalitetspasset av intervallstege, vilket är en hemmasnickrad variant av intervaller. Enkelt upplägg och varierande! Så här ser det ut: 200 m - 400 m - 600 m - 800 m - 1000 m - 1000 m - 800 m - 600 m - 400 m - 200 m. En stege (eller kanske trappa kanske?) alltså, upp och ner. Vilan mellan intervallerna låg runt 45 sekunder på de korta och ca. 75 sek på de längre (800 meter och tusingar).

 

Jag springer nästan alltid intervaller på bana. Då slipper jag tänka och jag kan lägga allt fokus på att springa. Okej, det kanske inte är jätteroligt (omgivningen och underlaget ser ju typ likadan(t) ut hela tiden) men det funkar bra för mig. Att springa intervaller är ju oftast inte sådär våldsamt roligt oavsett var de utförs. Det bästa med intervaller är faktiskt känslan efteråt, tycker jag i alla fall.

 

 

 

 

 

Förra veckan lyckades jag få till riktigt mycket och bra träning (läs: spring). För att vara jag och just nu alltså. Här kommer en kort sammanfattning:

 

Antal träningspass: nio (varav ett egentligen inte räknas då det endast bestod av plankan i typ 5 min sammanlagt)

Antal löppass: fem

Antal kvalitetspass: ett (snabbdistans)

Antal långpass: ett (ungefär 21 km)

Antal vagnjoggar: ett

Antal styrkepass: tre (varav ett alltså var det där miniminipasset plankan), ett hemma och ett på utegym

Antal kilometrar: 60,33 km

Antal rörlighetspass: ett

 

I dagsläget är det här en "drömvecka" för mig och något jag strävar mot. Men om det vissa veckor blir mindre träningsmängd (vilket det garanterat blir!) så kommer jag inte gräva ner mig för det. Jag är nöjd ändå.

 

Dessutom så väntar jag på den där "boosten" som många kvinnor upplever efter att de fött barn, alltså att de blir bättre (snabbare, starkare etc) än tidigare! För den kommer väl?! Haha.

Uppförsbackar har aldrig varit min starka sida. Jag har helt enkelt för klena ben. Konditionen orkar mer än benen. Men efter många mil i Nackareservatets skogar så har jag ändå byggt upp en okej kapacitet uppför. Tyvärr upplever jag att mycket av den försvann under graviditeten då träningen låg på en mer blygsam nivå än vad den brukar för mig. 

 

Eftersom jag ska springa några kuperade lopp nu framöver (Kraftprovet och Lidingöloppet) så är det därför på sin plats att (återigen) bli stark uppför! Som bekant blir man bra på det man tränar och därför kommer jag att springa en del backpass nu i sommar.

 

Jag har redan hunnit med ett par backpass i Hammarbybacken varav det ena för några veckor sedan och så ett idag. Men det räcker ju inte. Fler ska det bli! Ja nog ska jag få till ett backpass varannan vecka åtminstone kombinerat med kuperade distanspass varje vecka. Nu är det projekt stark uppför som gäller!