Oförutsägbar löpning
Löpning är verkligen oförutsägbart. Ibland känns det helt fantastiskt och man kan (nästan) springa hur långt och fort som helst. Andra dagar är det precis tvärtom och det enda man vill är att sluta springa och lägga sig ner i diket. Inte heller kan man veta nära den ena eller den andra känslan ska dyka upp. När man minst anar det så är man pigg och när man borde ha massa krafter så kan det vara precis tvärtom. Så här har i alla fall jag det.
Förberedelserna inför dagens lugna distanspass var allt annat än optimala med långpass igår, lite sömn och några glas vin kvällen innan. Men eftersom solen strålande från en klarblå himmel så var jag ändå riktigt sugen på att få komma ut en sväng. Efter en trög inledning såg det ut att bli ett tungt pass. Men efter 4-5 km så vände det. Jag kände mig full med kraft och energi. Backarna forcerades utan några som helst problem och trots ett högt tempo så kändes det inte jobbigt. Så otroligt skönt att känna sig så stark! Fast konstigt med tanke på förutsättningarna. Men det gäller att glädjas åt de här stunderna för helt plötsligt är det den motsatta känslan som gäller. Det kanske är det som är tjusningen med löpning?
Förberedelserna inför dagens lugna distanspass var allt annat än optimala med långpass igår, lite sömn och några glas vin kvällen innan. Men eftersom solen strålande från en klarblå himmel så var jag ändå riktigt sugen på att få komma ut en sväng. Efter en trög inledning såg det ut att bli ett tungt pass. Men efter 4-5 km så vände det. Jag kände mig full med kraft och energi. Backarna forcerades utan några som helst problem och trots ett högt tempo så kändes det inte jobbigt. Så otroligt skönt att känna sig så stark! Fast konstigt med tanke på förutsättningarna. Men det gäller att glädjas åt de här stunderna för helt plötsligt är det den motsatta känslan som gäller. Det kanske är det som är tjusningen med löpning?
Kommentarer
Postat av: Weronika
håller med dig helt i det du skriver, att man aldrig riktigt vet, och att det plötsligt kan vända - till antingen det bättre eller sämre. Ibland kan det kännas jobbigt, speciellt om man haft en idé med hur träningspasset just den dagen ska se ut, och så kanske kroppen inte är med som man hoppats. men då får man försöka acceptera och ta det som det kommer antar jag! :)
Postat av: Osse
Du borde försöka börja skriva ngn krönika eller ngt i runners world eller någon annan publikation?
Tycker det är vädigt motiverande artikel!
Många av dina inlägg är väldigt sjyssta =D
Postat av: Lisa
Weronika: Du har helt rätt i det du skriver! =)
Osse: Oj, vilken komplimang. Tack för det! =)
Trackback
