Intervallad

Igår förhandlade jag bort de inplanerade intervallerna med motiveringen: "Jag behöver inte springa intervaller, jag är ju redan snabb. Det är mer uthållig jag måste bli..." Ett ganska dåligt argument. Men jag gick på det och tur var nog det. För gårdagens distanspass var ett av de jobbigaste passen på väldigt länge. Jag hade aldrig orkat springa intervaller! Jag var så trött hela tiden och dessutom fick jag ont på massa ställen som jag aldrig känner av annars, utsidan av låren och knäna framför allt. Dessutom frös jag. Det bästa med passet var rödljusen och när det var över. Ja så kan det vara ibland...

Men idag bestämde jag mig för att springa intervaller. För så snabb är jag faktiskt inte. På grund av tidsbrist blev det en kortare uppjogg på ca. 2 km mot Kärrtorps ip. Sedan var det dags för 5x1000 m med 200 m joggvila mellan. Med tanke på gårdagen så hade jag som mål att helt enkelt bara genomföra passet utan några krav på tider. Märkligt nog kändes kroppen helt okej idag och intervallerna gick ett tempo som jag brukar hålla på tusingar. Ja faktiskt lite fortare. Skönt att gårdagen krämpor bara var tillfälliga.

Tiderna på intervallerna: 3:52 - 3:54 - 3:56 - 3:53 - 3:54

Trevlig fredag!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0