Lisakarinmatilda

Tanken med gårdagens träning var ett lugnt distanspass på ca. 12 km. Det började också precis som planerat. Men efter ca. 4 km byttes asfalten ut mot blankis, vilket innebar en rejäl sänkning av tempot. Efter någon km blev det återigen barmark och sedan is igen. Så höll det på under nästan hela rundan och istället för distanspass utvecklades löpningen till en slags fartlek där de lugna partierna bestod av att ta sig fram över isen utan att ramla. Så fort isen var borta sprang vi dock fort.

Snittempot blev till slut 4:59 min/km, vilket jag är himla nöjd med. Framför allt med tanke på att jag till och med fick gå på vissa ställen eftersom det var så isigt. Jag var förbannad på underlaget så när det väl gick att springa så körde jag på rejält. På ren ilska var jag till och med nere på hastigheter under 4 min/km! För min del fungerar det utmärkt att springa på ilska. När vi var klara med passet var jag återigen hur glad som helst. Men det var verkligen tur att inte hela rundan var isig för då hade jag nog fortfarande varit arg.

Is under fötterna

 

Inte längre arg