Mat, mat, mat...
Ungefär så går mina tankar ganska ofta. När jag lägger mig på kvällen så längtar jag till frukosten. När jag precis har avslutat en måltid så längtar jag till nästa gång jag ska äta. När jag ska någonstans funderar jag alltid på vad jag kommer få för mat. Osv...
Matglad? Ja. Och det har jag alltid varit det. Som barn åt jag två frukostar, en hemma och en på dagis. Mat är gott. Det är en bra kombination att vara matglad och att vara löpare. (Givetvis har dessa komponenter ett ganska starkt samband. Jag läser statistik just nu så jag förstår det där...)
Den mat jag lagar innehåller aldrig några lättprodukter. Jag gillar att försöka satsa på så naturliga produkter som möjligt.
Eftersom jag inte känner mig helt hundra (har lite knepiga känslor i halsen) så bestämde jag mig för att vila från träning idag. Istället passade jag på att laga en något mer tidskrävande middag ikväll än vad jag annars brukar hinna/orka efter träningen. Det blev köttbullar (som dock blev lite platta), kokt potatis, gräddsås, mammas rårörda lingon och sallad. Goa grejer! Här är resultatet:
Ser verkligen underbart gott ut. Det där bjöd jag min italienska kollega på och hon blev superförtjust! Svensk matkultur kanske inte är så farligt ;)
